Ansedel Gunnar Horse Bure

1000?-1040

Född omkring 1000 i Skokloster (C).
Död 1040 i Adelsö (AB) 1 .
Gunnar Horse Bure
Född omkring 1000 i Skokloster (C).
Död 1040 i Adelsö (AB) 1 .
F Thord i Byr.
Född 970 i Skokloster (C) 2 .
Död 1020 i Skokloster (C) 2 .
Underhövdig i Sigtuna

     
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född omkring 1000 i Skokloster (C).
Död 1040 i Adelsö (AB) 1 .
Tycks ha levat vid år 1040 i Konung Anund Jacobs tid (år 1022-1050). Efternamnet Haursi kan också stavas Herse.(Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund)Omnämnd på runsten utanför Skokloster:Omkring 1060. Lät tillsammans med sina bröder resa denna sten efter sin far utanför Skokloster, Uppland. antuitr x auk x kulaifr x auk x kunar x auk x haursi x auk x rulaifr x litu x raisa x stain x at x thord x fadur x sin / fotr x hiuk x runaR "Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev lät resa sten efter Tord, fader sin. Fot högg runorna." Den omsorgsfullt tillhuggna stenen av randig, blågrå gnejs med glimmer står sedan 1893 rest på en liten kulle 10 m öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor, den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbel ram men utan runor. Runsidan har alldeles samma ryttare men med ett svärd instucket under armen under ett kors i konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederst. Det hela omges av en långsmalt rektangulär ram med en tvärbalk nedtill, på vilken hästen trampar. Rektangelramen bär den egentliga inskriften, tvärbalken ristarens namn. Stenen avbildades redan 1599 av Bureus, som var djupt intresserad av den, då han ansåg att den där nämnde Tord och hans söner var hans förfäder, vilka också skulle ha gett namn åt "Burelandet", dvs Skobolandet. En gammal sägen har också förknioppat stenen med Flasta borgruin, då "Tord Bure" ska ha bott på Flatsta. Stenen låg då inne i kyrkan, emn torde ha stjälpts om någon gång mellan 1727 och 1819, då runsidan vändes nedåt för att skona den för alltför stark nötning. 1860 upptogs den och uppsattes mot norra väggen, där den fick stå i 33 år. Stenen torde härröra från tiden omkring 1060. Ristaren Fot, som är känd för att ha ristat ett drygt fyrtiotal stenar, var verksam i över 25 år, till in på 1070-talet.Källa: Lars Ohlsson (lasseistuvsta.se/)Källor1) Ohlsson, Lars (http://lasseistuvsta.se/)--------------------GUNNAIFR HAURSI Tordsson BureGunnar Haursi eller Herse.Tyckes levat vid år 1040, i konung Aucents Jakobs tidGunnar HaursiFar: Tord i Byr (970 - )Född: omkring 1000 Byr 1)Död: efter 1040Familj med ? Barn: Tord Hersesson Bure (1030 - ) NoteringarOmnämnd på runsten utanför Skokloster.omkring 1060. Lät tillsammans med sina bröder resa denna sten efter sin far utanför Skokloster, Uppland. antuitr x auk x kulaifr x auk x kunar x auk x haursi x auk x rulaifr x litu x raisa x stain x at x thord x fadur x sin / fotr x hiuk x runaR "Andvätt och Gullev och Gunnar och Horse och Rolev lät resa sten efterTord, fader sin. Fot högg runorna." Den omsorgsfullt tillhuggna stenen av randig, blågrå gnejs med glimmer står sedan 1893 rest på en liten kulle 10 m öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor, den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbel ram men utan runor. Runsidan har alldeles sammaryttare men med ett svärd instucket under armen under ett kors i konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederst. Det hela omges av en långsmaltrektangulär ram med en tvärbalk nedtill, på vilken hästen trampar. Rektangelramen bär den egentliga inskriften, tvärbalken ristarens namn. Stenen avbildades redan 1599 av Bureus, som var djupt intresserad av den, då han ansåg att den där nämnde Tord och hans söner var hans förfäder, vilka också skulle ha gett namn åt "Burelandet", dvs Skobolandet. En gammal sägen har också förknioppat stenen med Flasta borgruin, då "Tord Bure" ska ha bott på Flatsta. Stenen låg då inne i kyrkan, emn torde ha stjälpts om någon gång mellan 1727 och 1819, då runsidan vändes nedåt för att skona den för alltför stark nötning. 1860 upptogs den och uppsattes mot norra väggen, där den fick stå i 33 år. Stenen torde härröra från tiden omkring 1060. Ristaren Fot, som är känd för att ha ristat ett drygt fyrtiotal stenar, var verksam i över 25 år,till in på 1070-talet. Skapad av MinSläkt 3.0a, Programmet tillhör: Ulrika Öhrnell GUNNAR HERSEVerkar ha levat vid år 1040, i kung Aucent Jakobs tid. -------------------- Levde under kung Anund Jakobs tid -------------------- Levde under kung Anund Jakobs tid.

Levnadsbana

Källor
  1. Ekrö
  2. Byr

If you have any questions or something to tell me please email to: info@sunebring.com (Richard Sunebring) The homepage start in http://sunebring.com/ Framställd 2022-12-31 av info@sunebring.com med hjälp av Disgen version 2023.